surfers paradise

Jahapp, da var man ute pa vagarna igen. Ensam.
Det kanns bade bra och daligt att lamna brisbane, daligt for att jag saklart kommer sakna dee och tryggheten det anda innebar att vara hemma hos en familj, bra for att resan tar sig framat och det borjar narma sig till att ses med lillis i thailand. DET ser jag verkligen fram emot!
Och ja, bra for att jag slutar lockas till allt detta smaatande som dee ju haller pa med, hon ar ju naturligt smal sa for henne gar det val an att snaska godis, choklad, glass och mcdonalds varje dag, men jag har ju inte begavats med riktigt dom generna. For att saga det milt, jag har gatt upp lite i vikt och jag kanner mig som en uppblast ballong.
Nu ar jag ensam igen och kan antligen aterga till min alskade diet och dagliga traning.
Jag har hittills varit ensam tva dagar och det kanns helt okej. Jag har insett att min fobi for att vara ensam egentligen grundar sig i sjalva radslan. Det ar nagot laskigt med att vara ensam och jag har blivit radd for att vara radd. Nar jag tanker efter lite resonligt sa ar det egentligen inte sa hemskt att vara ensam. I alla fall inte ett par dagar eller sa. Det ar faktiskt ganska skont att ga morgonpromenader, ligga pa stranden och sola eller lasa eller lyssna pa musik, ga lite i affarer nar man kanner for det, eller bara sloa i tv-rummet pa hostelet.
Nu chillar jag pa tills pa mandag, da bar det av till byron bay och efter det ett surf-lager dar jag ska vara en dag och fa en surflektion. Sen bar det av till coffs harbour for en dag bara och sen nio timmars buss till sydney. Jag langtar verkligen efter sydney, langtar efter att komma till en riktig storstad!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback