nu har jag mitt, och du ditt, revir.
Det finns inte så mycket att säga egentligen. Jag bor numera i bålsta. Igen. Det var nog dags för det. Jag har känt på mig det länge. Det var som att jag levde på kredit, där inne i stan. Som att jag hela tiden väntade på smällen.
Jag kommer nog aldrig att känna mig hemma i bålsta. Men jag har lärt mig att leva med det. Det blir nog inte så långvarigt. Jag är mer pepp nu än någonsin. På att komma bort.
Flygresa har jag bokat, det blir danmark 18-22 feb. Jag längtar dit. Efter familjen, efter mondi, efter lukas som är så söt att man vill äta upp honom, efter favvo och hennes energi. Det kommer så mycket minnen när jag hoppar av tåget i frederikssund. Kanske blir jag aldrig så lycklig som jag var där.
Jag är egentligen lyckligt lottad. Jag glömmer bort det ibland bara.
Jag kommer nog aldrig att känna mig hemma i bålsta. Men jag har lärt mig att leva med det. Det blir nog inte så långvarigt. Jag är mer pepp nu än någonsin. På att komma bort.
Flygresa har jag bokat, det blir danmark 18-22 feb. Jag längtar dit. Efter familjen, efter mondi, efter lukas som är så söt att man vill äta upp honom, efter favvo och hennes energi. Det kommer så mycket minnen när jag hoppar av tåget i frederikssund. Kanske blir jag aldrig så lycklig som jag var där.
Jag är egentligen lyckligt lottad. Jag glömmer bort det ibland bara.
jag vill säga nåt nytt, men det känns inte lönt.
Upp som en sol, ner som en pannkaka. Jag borde ju ha lärt mig vid det här laget kan man tycka.
Så här tungt har det inte känts på mycket mycket länge. Och två månader har aldrig känts längre bort.
Fan också.
Grattis till mitt älskade lilla körkort som fyller två hela år just precis idag. Jag hade tänkt att det skulle bli en dag att fira, men jag antar att inget någonsin blir som man tror.
det var som om tonen var en väns
NU var det länge sen. Shiet. Det har inte hänt så mycket som man kan tro. Det blir så ibland. När man äntligen får vila efter månader av stress så går liksom luften ur en. Jag har jobbat så hårt, tränat så mycket, sovit så dåligt, jag höll på att bli helt galen till slut men jag klarade det. Så där satt jag den 30 dec på tåget upp till åre efter en sjukt sorglig begravning och bara andades ut. Sex timmar tog det, sen hade jag andats klart och ter hämtade mig på stationen.
Vi åkte skidor, festade, gick på spa, firade nyår, åkte skotersafari, åt massa god mat och 5 dagar senare luffade vi hemåt.
Sen dess har jag tagit det lugnt. Pysslat med mina grejer, åkt många mil längdskidor med lillis på gärdet, lagat en massa mat, sett lets dance, umgåtts med släkten, lyssnat på rix morron zoo och sett en rätt så mycket på tv.
Och tänkt. Hela tiden har jag varit ensam med mig själv och mina tankar. Jag har verkligen saknat det. Det kommer fram så mycket bara man sätter sig ner och funderar. När allt annat skingrades fanns bara jag kvar och nu var jag tvungen att liksom umgås med mig själv. Det låter knäppt, men så var det. Så jag kom fram till vad jag verkligen ville. Och blev helt lugn.
Jag tror verkligen att det här är rätt för mig nu. Det var det inte förr, men det känns annorlunda nu.
Vi åkte skidor, festade, gick på spa, firade nyår, åkte skotersafari, åt massa god mat och 5 dagar senare luffade vi hemåt.
Sen dess har jag tagit det lugnt. Pysslat med mina grejer, åkt många mil längdskidor med lillis på gärdet, lagat en massa mat, sett lets dance, umgåtts med släkten, lyssnat på rix morron zoo och sett en rätt så mycket på tv.
Och tänkt. Hela tiden har jag varit ensam med mig själv och mina tankar. Jag har verkligen saknat det. Det kommer fram så mycket bara man sätter sig ner och funderar. När allt annat skingrades fanns bara jag kvar och nu var jag tvungen att liksom umgås med mig själv. Det låter knäppt, men så var det. Så jag kom fram till vad jag verkligen ville. Och blev helt lugn.
Jag tror verkligen att det här är rätt för mig nu. Det var det inte förr, men det känns annorlunda nu.