fraser island
Efter atskilliga timmar pa state library of victoria kom jag pa att jag annu inte uppdaterat om fraser island! Det var ju skamligt nog tre veckor sen jag och dee var dar, men jag hade faktiskt ett bra skal att vanta lite.. skickade namligen lite vykort med spannande historier om vara bravader, och ville inte att jag skulle uppdatera fore dom kom fram.
Men nu ska det val anda vara sakert att skriva, annars ar det nagot allvarligt fel pa posten.
Tripen till sandon fraser island var bara en helg lang, men sa manga konstiga minnen vi fick med oss hem!
For det forsta hade var guide latt kvalat in till finalen over de mest irriterande tourguiderna i ostra australien. Vilken dag som helst. Det tog mig fem minuter att forsta hur galen jag skulle komma till att bli, redan uppe pa motorvagen ut fran brisbane vande jag mig till dee och fragade vad vi hade utsatt oss for. Hon, godhjartad som hon ar, fattade ingenting och skrattade med i hans daliga skamt.
Var guide hette stretch, eller ja, det var hans smeknamn, han var nyss fyllda 30, adopterad aubouriginal till vita foraldrar, och han var 2.03 lang. Och Han. Holl. Aldrig. Kaften.
Seriost! Jag kan bli sa galen pa folk som alskar att hora sin rost pa det sattet han gjorde. Det hjalpte inte att han var palast och kom med ofta valdigt intressanta fakta, nar nagon babblar nonstop fran morgon till kvall slutar jag lyssna av ren princip. Det driver mig till vansinne. Och det var just vad han gjorde.
Lyckligtvis fick jag dee med mig ganska snabbt. Efter att han utsett henne som sin bastis och bundis (eftersom de var de enda som var fran australien och eftersom hon ocksa ar morkhyad) och fjantat sig med att peta pa henne med kvistar (halla 8 ar??) och dra ner henne i vattnet vid den forsta sotvattensjon vi besokte hade aven hon fatt nog. Till saken hor ju att dee ar den storsta badkrukan jag nagosin mott i mitt 22-ariga liv, och INGEN hade komit undan med att putta henne i vattnet. Sa nu var han aven pa hennes svarta lista. Skont.
Naval, han fortsatte att babbla trots att vi ignorerade honom, och det gjorde han genom ytterligare nagra sotvattensjoar, kallor, backar och intressanta promenader over sanddynor, hans rost avtog inte nar vi badade i naturliga sma pooler av saltvatten eller nar vi klattrade upp pa en utkikspunkt och sag ut over hela on.
Vi motte upp resten av sallskapet som kom med buss dag tva, 90% asiater var det, sa det sag ut att bli en upprepning av den kinesiska tour jag och brobarnen akte med pa usas ostkust. Jaja, det var en annan historia.
Vi hann i alla fall med att se en massa fin natur, fotade helt sjukt mycket, sag en del haftiga faglar och djur, och saklart vi var ocksa de enda som lyckades bli attackerade av vilda dingos.
Vi lag fredligt och solade och njot av att stretch for en javla gangs skull var tillrackligt langt bort fran oss sa att vi inte kunde hora honom, nar folk borjar peka och ropa och jag hinner precis komma upp pa fotter nar tva vilda hundar ar framme och nosar i vara vaskor. De har kant lukten av dees matsack saklart. Herregud, tankte jag bara. Dee och hennes evinnerliga smaatande!! Att det skulle vara det som blev min dod! Hon borjar springa mot bussen med en vaska dar hon hade en banan, medans hon lamnar kvar sina tyska smakakor (?) och sina chips. Jag, som inte ens hade nagon mat med mig alls, star kvar och ser nar den ena av dom nosar runt farligt nara min handvaska med min kamera. Da grep instinkten tag i mig, herregud, om den sprang ivag med alla mina kort och pengar var jag ju kord! Jag tog nagra snabba steg framat och det rackte for att skramma ivag dem igen, sa jag hann gripa tag i min vaska och knappa nagra kort medans de lufsade tillbaka in i skogen.
Var eminenta guide tog saklart saken i egna hander efter denna lilla episod och hittade pa sin egen version fullt med logner om "tva tjejer som hade vaskorna fulla med mat och lamnade dessa obevakade pa stranden", som han sen berattade i mikrofonen infor hela bussen.
Jag kan egentligen inte beskriva det battre an sa har, sa fort jag kan ska jag ladda upp bilder, de sager mer.
Men jag kan saga att vi var ratt glada over att slippa ut ur bussen pa sondag kvall, over en timme forsenade eftersom stretch glomt att ta en avfart och fick kora flera mil at fel hall och sen vanda, och bli hemskjutsade av dees pappa till ett middagsbord som stod dukat. Vi fick oss en hel del goda skratt at allt som hade hant nar vi atergav historierna for hennes foraldrar, langt fran stretch och hans glappkaft.
Men nu ska det val anda vara sakert att skriva, annars ar det nagot allvarligt fel pa posten.
Tripen till sandon fraser island var bara en helg lang, men sa manga konstiga minnen vi fick med oss hem!
For det forsta hade var guide latt kvalat in till finalen over de mest irriterande tourguiderna i ostra australien. Vilken dag som helst. Det tog mig fem minuter att forsta hur galen jag skulle komma till att bli, redan uppe pa motorvagen ut fran brisbane vande jag mig till dee och fragade vad vi hade utsatt oss for. Hon, godhjartad som hon ar, fattade ingenting och skrattade med i hans daliga skamt.
Var guide hette stretch, eller ja, det var hans smeknamn, han var nyss fyllda 30, adopterad aubouriginal till vita foraldrar, och han var 2.03 lang. Och Han. Holl. Aldrig. Kaften.
Seriost! Jag kan bli sa galen pa folk som alskar att hora sin rost pa det sattet han gjorde. Det hjalpte inte att han var palast och kom med ofta valdigt intressanta fakta, nar nagon babblar nonstop fran morgon till kvall slutar jag lyssna av ren princip. Det driver mig till vansinne. Och det var just vad han gjorde.
Lyckligtvis fick jag dee med mig ganska snabbt. Efter att han utsett henne som sin bastis och bundis (eftersom de var de enda som var fran australien och eftersom hon ocksa ar morkhyad) och fjantat sig med att peta pa henne med kvistar (halla 8 ar??) och dra ner henne i vattnet vid den forsta sotvattensjon vi besokte hade aven hon fatt nog. Till saken hor ju att dee ar den storsta badkrukan jag nagosin mott i mitt 22-ariga liv, och INGEN hade komit undan med att putta henne i vattnet. Sa nu var han aven pa hennes svarta lista. Skont.
Naval, han fortsatte att babbla trots att vi ignorerade honom, och det gjorde han genom ytterligare nagra sotvattensjoar, kallor, backar och intressanta promenader over sanddynor, hans rost avtog inte nar vi badade i naturliga sma pooler av saltvatten eller nar vi klattrade upp pa en utkikspunkt och sag ut over hela on.
Vi motte upp resten av sallskapet som kom med buss dag tva, 90% asiater var det, sa det sag ut att bli en upprepning av den kinesiska tour jag och brobarnen akte med pa usas ostkust. Jaja, det var en annan historia.
Vi hann i alla fall med att se en massa fin natur, fotade helt sjukt mycket, sag en del haftiga faglar och djur, och saklart vi var ocksa de enda som lyckades bli attackerade av vilda dingos.
Vi lag fredligt och solade och njot av att stretch for en javla gangs skull var tillrackligt langt bort fran oss sa att vi inte kunde hora honom, nar folk borjar peka och ropa och jag hinner precis komma upp pa fotter nar tva vilda hundar ar framme och nosar i vara vaskor. De har kant lukten av dees matsack saklart. Herregud, tankte jag bara. Dee och hennes evinnerliga smaatande!! Att det skulle vara det som blev min dod! Hon borjar springa mot bussen med en vaska dar hon hade en banan, medans hon lamnar kvar sina tyska smakakor (?) och sina chips. Jag, som inte ens hade nagon mat med mig alls, star kvar och ser nar den ena av dom nosar runt farligt nara min handvaska med min kamera. Da grep instinkten tag i mig, herregud, om den sprang ivag med alla mina kort och pengar var jag ju kord! Jag tog nagra snabba steg framat och det rackte for att skramma ivag dem igen, sa jag hann gripa tag i min vaska och knappa nagra kort medans de lufsade tillbaka in i skogen.
Var eminenta guide tog saklart saken i egna hander efter denna lilla episod och hittade pa sin egen version fullt med logner om "tva tjejer som hade vaskorna fulla med mat och lamnade dessa obevakade pa stranden", som han sen berattade i mikrofonen infor hela bussen.
Jag kan egentligen inte beskriva det battre an sa har, sa fort jag kan ska jag ladda upp bilder, de sager mer.
Men jag kan saga att vi var ratt glada over att slippa ut ur bussen pa sondag kvall, over en timme forsenade eftersom stretch glomt att ta en avfart och fick kora flera mil at fel hall och sen vanda, och bli hemskjutsade av dees pappa till ett middagsbord som stod dukat. Vi fick oss en hel del goda skratt at allt som hade hant nar vi atergav historierna for hennes foraldrar, langt fran stretch och hans glappkaft.
Kommentarer
Postat av: Farmor Margareta
Hej Tove! Hemkommen från Skåne har jag nu läst dina sista inlägg. Fantastiska upplevelser! Tack för kortet med vackra "sandfotografier". Så roligt att höra från dig! Nu får du snart träffa Harald och slutet på resan närmar sig! Välkommen hem och välkommen till Skåne! Själv åker jag ner igen till midsommar. Saknar dig! Stor kram från Farmor.
Postat av: Mimmi
Jag vill ju veta hur ni har det i Thailand! Hälsa farfar, Jackie och Paa
Trackback