ett år i staterna

Just precis idag har jag varit ett helt år i staterna. Det är inte klokt nånstans. Dom säger att tiden går fort, men så här fort? Det går inte att fatta det när andra säger det, man måste uppleva det själv.
Det är mycket som är sista gången nu. Sista gången jag tankar, sista gången jag skjutsar lillan till gymnastiken, sista middagen vi äter hemma. Imorgon blir det sista passet på gymmet och jag kom nyss hem från sista kvällsprommisen med steph. Jag kommer verkligen sakna steph alltså. Vill inte ens tänka på det. 
Det är mycket jag inte vill tänka på. Det blir liksom sorgligt och jobbigt då. Jag har tänkt alldeles för mycket i mitt liv redan, och är det något jag har lärt mig av det är det att det väldigt sällan leder till något gott. 
Ena sekunden känns det som att jag har sjukt mycket att göra, lösa ting fladdrar omkring och blir aldrig riktigt gjorda. Andra sekunden hittar jag mig själv framför datorn, tänkandes att "jaja, jag har ju full kontroll på allt, jag har ju egentligen inget annat göra än att chilla."
Nu tar jag i alla fall tag i mitt bombnedslag till rum och röjer undan här inne, sen ska jag äta jordgubbar och glo på despis. 
Det blir bra det. 

 

Kommentarer
Postat av: Tina

Allt du skriver känner jag också! Haha fattar inte varför men jag antar att jag vet hur det är att lämna ett äventyr :P I alla fall längtar jag tills du kommer hem så jag kan komma och hälsa på dig och du kan komma hit till Norge och bada med mig :) Saknar dig pärlan!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback