svensk julmarknad i san fran
Idag gick jag upp i ottan och mötte kajsa på tåget in till stan. Efter en bra mycket längre promenad än vad vi trodde från början kom vi äntligen fram till julmarknaden. Och som det kryllade av svenskar! Man hörde svenska vart man än vände sig! Vi såg en fotoutställning av kronprinsessans bröllop, ett äkta svenskt luciatåg och åt svenska våfflor med sylt och grädde, pepparkakor, lussebullar, och drack glögg. Glöggen var dock starkvinsglögg och jag drack den på fastande mage, men vafasen, är det helg så är det!
Sen gav vi oss ut på gatorna igen och styrde kosan mot chinatown. Chinatown är helt galet och fantastiskt på sitt sätt. Jag har aldrig varit i kina, men det måste vara så det känns att vandra runt i peking eller hongkong. Kineser överallt, kinesiska överallt, kinesiska tecken överallt, kinesisk musik överallt, galna matmarknader, mat man inte ens kan identifiera vad det är, råa uppsprättade fiskar, dinglande kycklingar. You name it. Kajsa tog en massa kort så jag ska lägga upp några när jag fått dem av henne. Det blev ytterligare lite shopping på det innan vi åt thaimat och jag var tvungen att rusa iväg till tåget. Det var först när jag satte mig på tåget jag kände av hur ont i fötterna jag hade. Dom måste vara proppfulla med blåsor, men jag vågar inte titta. Det kan inte vara speciellt gott ställt med dem efter sju timmar på stan utan paus.
Hem kom jag i alla fall och nu sitter jag och passar lillan som håller på att göra gymnastikkonster framför alice i underlandet.
Det här är den tecknade versionen men det påminner mig om när pappi och jag var och såg den icke-tecknade på bio. Det var i den perioden då jag var alldeles för gammal för att sakna att hänga med min pappa men gjorde det ändå, och jag fick honom odelat för mig själv en hel kväll och vi gick och såg johnny depp som the hattmaker.
Och det var först när vi satt i bilen hem och jag sa att jag tyckte dom gjort detaljerna väldigt bra, att det var ju så tydligt att den onda drottningens vakter är spelkort, som pappa fattade och ba "Va? Var dom spelkort?!"
Alltid lika kul att se hur man lägger märke till olika saker här i livet.
Sen gav vi oss ut på gatorna igen och styrde kosan mot chinatown. Chinatown är helt galet och fantastiskt på sitt sätt. Jag har aldrig varit i kina, men det måste vara så det känns att vandra runt i peking eller hongkong. Kineser överallt, kinesiska överallt, kinesiska tecken överallt, kinesisk musik överallt, galna matmarknader, mat man inte ens kan identifiera vad det är, råa uppsprättade fiskar, dinglande kycklingar. You name it. Kajsa tog en massa kort så jag ska lägga upp några när jag fått dem av henne. Det blev ytterligare lite shopping på det innan vi åt thaimat och jag var tvungen att rusa iväg till tåget. Det var först när jag satte mig på tåget jag kände av hur ont i fötterna jag hade. Dom måste vara proppfulla med blåsor, men jag vågar inte titta. Det kan inte vara speciellt gott ställt med dem efter sju timmar på stan utan paus.
Hem kom jag i alla fall och nu sitter jag och passar lillan som håller på att göra gymnastikkonster framför alice i underlandet.
Det här är den tecknade versionen men det påminner mig om när pappi och jag var och såg den icke-tecknade på bio. Det var i den perioden då jag var alldeles för gammal för att sakna att hänga med min pappa men gjorde det ändå, och jag fick honom odelat för mig själv en hel kväll och vi gick och såg johnny depp som the hattmaker.
Och det var först när vi satt i bilen hem och jag sa att jag tyckte dom gjort detaljerna väldigt bra, att det var ju så tydligt att den onda drottningens vakter är spelkort, som pappa fattade och ba "Va? Var dom spelkort?!"
Alltid lika kul att se hur man lägger märke till olika saker här i livet.
Kommentarer
Postat av: Stephanie
Haha så det var ett medvetet val att inte ta bilen, for du hade den där glöggen i åtanke, haha ;)
Trackback