a trip down under

Jag kan inte riktigt fatta att jag ska träffa favvo om ett par timmar. 7 stycken närmare bestämt. Tänk att det var en gång i tiden då det räckte med att vrida huvudet ett par centimeter åt sidan för att se henne sitta där, nerhasad på stolen med frejakepsen ner över ögonen, halvsovandes till lärarens monotona prat. Det fanns en gång då vi i princip satt ihop och nu har vi inte sett varandra på över ett år.
Jag kommer typ känna mig helt overklig. Eller börja gråta. Och känna mig som sjutton igen, vilket jag i och för sig alltid gör, men ändå.
Nyklippt och fin slänger jag alltså upp min väska på axeln och drar till landetdärdepratarsåkonstigt och jag tänker ha en helt underbar helg. Jag tror jag tar mig lyxen att dricka en kopp te på flygplatsen, jag har en skitbra bok till flyget och sen är man ju framme och det är bara att köra!
Iiih!