a trip down under

Det var en vacker vårdag och vi åkte ut till mormor för att så. Just det, så, rad efter rad hackades upp i landet och pudrades med frön och det täcktes över med jord och vattnades och spreds ut fiberdukar. Så nu är det bara att vänta och se och rätt som det är så växer det upp kålrötter, ärtor, bönor, lökar, morötter, dill, persilja och gud vet vad.
Det är lite charmen med sverige, att gå där med vattenkannan i högsta hugg och gummistövlarna som långsamt blir till platåskor av leran som byggs upp under sulan, att kisa mot solen och säga vilket fantastiskt väder vi har, fast det är typ 16 grader. I solen.
Och ironiskt nog ljöd någon konstig synth-variant av nationalsången från grannen och haralds vattenkanna var blå och gul.
Det är precis vad jag behöver just nu.