2009
Gott nytt år och välkommen nya tider och allt det där.
Jag har inget nyårslöfte, klarar inte riktigt av att bryta löften, inte ens till mig själv. För tänk om jag inte klarar det?
Det är väl mer som nyårsönskningar. Jag klarar inte av att sitta här en enda jävla 31 december till och önska att allt var en liten aning bättre. Eller en stor jävla enorm aning bättre.
Jag är ingen ledsen person. Inte egentligen. Jag brukade vara glad. Jag vill vara glad.
Jag antar att jag tar livets motgångar lite för personligt. Motgångar har ju alla. Det är bara att kämpa på och komma vidare.
Men det finns vissa saker som hindrar mig i att komma vidare, som hänger fast som tunga fotbojor i vristerna och släpar mig neråt, neråt, neråt. Det är dags att klippa av den vikten nu.
Kan man inte vinna är det ingen idé att fortsätta kämpa och jag har redan förlorat alldeles för mycket.
Åt helvete med att blod är tjockare än vatten, vatten som finns där är fan så mycket bättre än blod som sviker.
Sviker, sviker, sviker.
Jag vägrar sitta här och känna mig sviken, jag är alldeles för bra för det, jag är värd så mycket mer än att känna mig värdelös och oönskad.
Så välkommen 2009, året då gör jag mig definitivt fri från alla helvetes tyngder som drar mig neråt.
Och ni tänker säkert att jaha, så kom ännu ett deppigt inlägg, men faktum är att det här inlägget kanske är det mest positiva på länge.
Jag har inget nyårslöfte, klarar inte riktigt av att bryta löften, inte ens till mig själv. För tänk om jag inte klarar det?
Det är väl mer som nyårsönskningar. Jag klarar inte av att sitta här en enda jävla 31 december till och önska att allt var en liten aning bättre. Eller en stor jävla enorm aning bättre.
Jag är ingen ledsen person. Inte egentligen. Jag brukade vara glad. Jag vill vara glad.
Jag antar att jag tar livets motgångar lite för personligt. Motgångar har ju alla. Det är bara att kämpa på och komma vidare.
Men det finns vissa saker som hindrar mig i att komma vidare, som hänger fast som tunga fotbojor i vristerna och släpar mig neråt, neråt, neråt. Det är dags att klippa av den vikten nu.
Kan man inte vinna är det ingen idé att fortsätta kämpa och jag har redan förlorat alldeles för mycket.
Åt helvete med att blod är tjockare än vatten, vatten som finns där är fan så mycket bättre än blod som sviker.
Sviker, sviker, sviker.
Jag vägrar sitta här och känna mig sviken, jag är alldeles för bra för det, jag är värd så mycket mer än att känna mig värdelös och oönskad.
Så välkommen 2009, året då gör jag mig definitivt fri från alla helvetes tyngder som drar mig neråt.
Och ni tänker säkert att jaha, så kom ännu ett deppigt inlägg, men faktum är att det här inlägget kanske är det mest positiva på länge.
Kommentarer
Postat av: Emma
Haha det här inlägger var ju inte alls neggo! Du säger ju att du ska göra dig av med all skit som bara drar ner dig. Det är ju bara bra att du har kommit till insikt med vad som måste göras för att du ska må bra! Skitbra tycker jag! För ingen annan kan hjälpa dig ur helvetet än du själv Tove! Jag kan bara vara en rejäl stöttpelare på vägen men att vandra vägen, måste du göra själv!
Ses snart hoppas jag!
Kramiiiz <3<3<3<3
Trackback