..och min kärlek finns minst tretton trappor opp
Att vakna sent och skriva projektarbete årsredovisning klart. Att få panik och duscha på tre minuter och gå till tåget med datorn i väskan på axeln. Att hoppa på 178:an och stöta knäna i sätet framför. Att gå av bussen och känna regnet. Att desperat försöka skydda håret under luvan och känna hur det ändå börjar locka sig. Att skriva dikt på engelska. Att komma hem genomblöt och åka och kolla på bilar och bli kär i en klarröd hyundai getz. Att tjata på pappa som börjar ge med sig. Att prata massa danska med julie på msn. Att sticka till träningen fast hela kroppen skriker av protest. Att värma upp med hopprep och sen kuta 800-metersintervaller. Att gråta av syrebrist men att bita ihop. Att få höra att jag äger och att känna hur berömmet liksom omfamnar hela mig och min självkänsla. Att köra styrka och stretch och sakta gå hemåt med winnerbäck i öronen. Att titta mig i spegeln och känna att lockigt hår är helt okej och att jag duger. Att asgarva med emma i telefon tills magmusklerna värker ännu mer. Att äta wok och se på top model. Att sakna danmark och somna utmattad.
Kommentarer
Trackback