a trip down under

Dagen är onsdag, läget är helt okej och det är 8 dagar till hem.

Idag fick vi tillbaka fysikproven sen i måndags. Jag fick 4 med pil uppåt mot 7. Med tanke på att jag inte pluggade en sekund och att läraren medgav att provet var för svårt, och att man skulle vara stolt över 7, är jag jättenöjd.
Vi har fått betyg också, och fråga mig inte varför danskar ger betyg i slutet av november.
Jag fick godkänt i alla ämnen, till och med matte! Woho! I idrott och skriftlig danska fick jag 10 och det är jag satans stolt över. Dock finns det mycket att förbättra, men mest för skojs skull. Jag vet att jag ganska lätt kan höja mig i mycket bara jag tar mig samman. Frågan är bara om det är värt det. Men en liten pakt med Trine är ju inget man bangar på.
Hon tror förresten inte på att man måste ha pannlampa om man ska springa i skogen på vinterkvällar i sverige. Jag försökte förklara att det är högst nödvändigt om man inte vill utsätta sig själv för allvarlig skada, i form av att springa in i en bergvägg eller liknande, men hon bara skrattade. Det brukar vi i och för sig göra.

Ta sig samman eller inte.. det är frågan.
Jag vet ju att jag kan. Och någonstans inom mig skriker jag av att vara så medelmåttig och jag vill visa alla nördar i min klass att jag också är ett mvg-barn. Men en annan del vägrar låta mig påverkas, den njuter av ett friår och att vara lite oseriös för första gången i mitt liv.

Jag har en grön flugliknande insekt på min vägg.
Monica säger att jag är som deras hund eftersom jag äter alla rester direkt ur bunken när vi diskar.
Enligt Tova är jag en partypingla, medan jag mer vill hävda att jag njuter av livet. Man tar ju seden dit man kommer?
Och sovmorgon hela veckan är guds gåva.


Over and Out.

(GLÖM INTE ATT KOMMENTERA!)