UPPSALA, BROBARNEN, FRAMTID
Just nu;
Befinner jag mig: Hos Terra.
Har jag på mig: Terras mjukisbyxor och min backstreet boys-t:shirt. (Nej, jag skäms fortfarande inte över den.)
Gör jag: Skriver det här och kollar på en halvdålig film med ena ögat.
Lyssnar jag på: Ingenting faktiskt, hör och häpna. Funderar dock på att sätta på pollenchock och stjärnfall. Ja, klart du hade rätt, jag fastnade för den till slut.
Mår jag: Helt okej, men jag är en aning uttråkad.
Tänker jag på: Inget speciellt. Den vanliga röran kryddat av en handfull skumma känslor. Det får tolkas hur det vill, och det vet jag att det kommer göras också.
Skulle jag allra helst vilja ha: Någon rolig online på msn. Och något att dricka. Tack.
Igår gick Den där Familjeutflykten av stapeln. Vi åkte till Gamla Uppsala och tittade på gravhögar. Jag tycker om Uppsala fast jag egentligen aldrig har varit där på riktigt. Vi är jämt bara i utkanten. Men någon gång får jag väl se hur det ser ut på riktigt. Om inte annat får jag väl följa med Anna på valborg, det var tydligen ett himla drag. Haha.
I alla fall tog vi en minipromenad och satt i det gassande solskenet och fikade. Jag höll på att brinna upp och när jag föreslog att vi skulle sätta oss i skuggan istället kom mamma med den lysande idén att jag skulle ta av mig jeansen. Det var väl ingen som såg där, menade hon. Jag skrattade ända tills jag förstod att hon faktiskt menade allvar. Herrebudda.
Mina jeans stannade där de skulle och Harald och jag köpte varsitt halsband med våra bokstäver i runskrift. Sedan åkte vi hem och jag fylldes av en märklig känsla att jag kanske just hade upplevt min allra sista påtvingade familjeutflykt någonsin.
Sedan var det raka spåret ut på landet för att träffa dom galna brobarnen. Vi badade och åt och spelade en massa spel. När vi vid tretiden bestämde oss för att sova skulle de andra prompt sova på hallmattan i sovsäckar och så blev det. Jenny, Manda, Becka och Ellie hade tydligen diskuterat och planerat allas framtider och det återstod bara att planera min. Jag tyckte att de skulle fantisera ihop vad jag skulle ha för mig ett halvår fram i tiden, men istället berättade de allt om hur jag kommer leva när jag är 40-50. Jag kommer att gifta mig med en dansk journalist och han gillar att träna. Vi kommer att vandra i skogen och bergen och vi kommer få två barn, en tjej och en kille. Barnen kommer vara blonda och jättejättesöta.
Och det lät ju onekligen ganska trevligt.
Vi tittade på Jamie Oliver och han hade ett gäng tjejer på middag som efter maten överdrivet glatt blåste upp luftmadrasser och vecklade ut sovsäckar.
Ellie: Det är ju inte ens natt!
Jenny: Hur vet du det?
Ellie: Men det är ju ljust!
Jenny: Ellie, det kallas lampor..
Mina cornflakes är så torra utan dej..
Kommentarer
Postat av: Emma
Hej tove! Hoppas du har det bra!! Saknar dig fan! Hehe! kram kram
Trackback