TVÅ VECKOR


Nu har jag varit här i två veckor. Det känns helt sjukt att jag för två veckor och en dag sen sov i min runda säng hemma. Jag måste ha tappat bort ett par veckor på vägen, minst, för här har jag varit hur länge som helst ju.
Läget är stabilt och jag saknar inte riktigt lika mycket hem. Men att säga att jag inte saknar alls vore att ljuga, för det gör jag, oftare än jag egentligen skulle vilja.
Men skolan är bra och Julie och rolig och knäpp och Lukas är söt och alla är snälla. Så vad mer kan man egentligen önska?

Dagen började klockan åtta med biologi och jag var trött och satt och drömde utan att kunna koncentrera mig på eukaroyota och prokaryota celler. Men efter min miss i Biologi A lovade jag ju Oskar att för alltid minnas den största skillnaden mellan dem, så det kan jag i alla fall. 
Sista timmen hade vi spanska och lyssnade på nån skum sång som handlade om en liten svart pojke som skulle sova, hans mamma var och arbetade och fick ingen lön, och om han inte somnade skulle den stora vita djävulen komma och äta upp hans ben. Fan vilken nice godnattvisa då! Efter att ha hört en sång om min mamma som hostande arbetade hela nätterna utan lön och sen bli hotad av att det skulle komma en djävul och äta upp mitt ben skulle jag verkligen kunna falla till ro och somna på direkten! Ja, jag säger då det..

På bussen:

Liten pojke: Mamma, vad är det där  på hans armar? (pekar på en mans tatueringar.)
Mamman: Det är tatueringar.
Pojken: Kan jag också få såna?
Mamman: Nej, det kan du inte, du är bara 4 år.
Pojken: Men jag vill!
Mamman: Men det bestämmer mamma, du får bestämma själv när du fyller 18!
Pojken: Ja, jag har ju födelsedag snart!

Hahaha, lilla vän, det tar allt ett tag du!
Jag minns när jag var fem-sex år och tyckte att det lät flera hundra år bort att bli vuxen. 
Nu är det bara 14 månader tills jag är där. Och det är nog då man fattar att det egentligen inte var så jävla stort och coolt och revolutionerande som man trodde att bli vuxen. Fast jag får ju i alla fall passera trestegsgränsen på stegen på jobbet..


Over and Out.


Kommentarer
Postat av: Eve

Hoho du är ju redan vuxen! När man har flyttat hemifrån är man inte barn längre. Är Danmark världens lyckligaste land föresten? :)

2006-08-28 @ 19:21:42
Postat av: Nichlas

Vad kul att det går så bra för dig ! :D
kompisarna verkar trevliga. Du kommer ju hem snart. Kram kram

2006-08-28 @ 20:10:16
Postat av: Emma

Fan, jag kommer inte på nån bra kommentar! Men nu vet du att jag håller koll på din blogg varje dag ;)

2006-08-29 @ 18:40:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback