Tjotarn!
Jaa da sitter man har igen framfor de "snabba" datorerna som typ gar langsammare an vart gamla biip-biip-bip-bip-bip modem pa nittiotalet. Vi har just atit middag och ska snart ha nagon form av forelasning av en polis, spannande.. Idag har vi pratat om barn i olika aldrar och haft en liten redovisning. Nar det var varan tur sa laste vi alla varsin liten ruta i gruppen och sen nar vi var klara fanns det en olast ruta kvar.. sa vi borjar se oss omkring vem som saknas och kommer fram till att en tjej fran chile som var med i var grupp inte ar dar. Sa vi sager till lararen att vi saknar en person och alla borjar kolla sig omkring och typ fraga efter henne och vart hon har tagit vagen. Sa plotsligt borjar Alexandra titta ner pa golvet bakom henne och vips, dar sitter hon och gommer sig for att slippa redovisa! HAHA assa fy fan vad roligt det sag ut! Har det gatt sa langt att man gommer sig nere pa golvet i hornet av klassrummet for att slippa redovisa, da ar det illa! Gud vad roligt vi hade at det sen. Men hon pallrade sig upp till oss andra och laste sin bit, vilket hon klarade bra, sa det var inget mer med det.
Vi har aven kommit fram till att det typ bara ar vi svenskar som asgarvar hela tiden och att ingen annan gillar oss.
Det var min lilla historia for idag. Imorgon ar det NYC som galler, da blir det fram med kameran och in i butikerna! Hors!
Vi har aven kommit fram till att det typ bara ar vi svenskar som asgarvar hela tiden och att ingen annan gillar oss.
Det var min lilla historia for idag. Imorgon ar det NYC som galler, da blir det fram med kameran och in i butikerna! Hors!
lets here it for NEW YORK!!
Da var man framme i NY baby! Herregud! Kom visserligen fram igar men saklart hade jag inte laddat min dator och hade ingen adapter sa den iden med tradlost internet fick jag ge upp. Men nu var det nagon slags datorsal har oppen i ett par timmar sa vi stortade hit for att uppdatera.
Jag ska dra allting lite kort.
Resan gick skitbra, lite jobbigt var det allt att ga upp kl 4 pa morgonen, det vet alla som kanner mig och hur morgontrott jag ar, men jag var inte ett dugg ledsen och det kandes bara roligt att vinka av alla och antligen fa ge sig ivag. Jag traffade tre andra svenskar pa arlanda och vi hade sallskap till london (eller sallskap och sallskap, jag slocknade som en klubbad sal innan vi lyfte och vaknade nar vi landade). I london blev det lite trubbel for en av oss (inte mig TACK GUD, jag hade seriost inte overlevt att bli strandad i london helt ensam en gang till) sa det var bara tre av oss som akte vidare till NY. Jag sov typ hela den resan ocksa och sen blev vi upphamtade av en skitskon chauffor som glatt tog vara vaskor och sen rattade ivag till long island med varsta the vioce musiken pa, som han sa nar vi beromde valet av musik, "its only for you guys!"
Sen kom vi fram och traffade Alexandra som kommer fran goteborg och typ sager "det var la bra" och "tjotar" hela tiden. Haha! I love it, en akta go goteborgare!
Hon ska ocksa till San Fransisco sa vi ska ha sallis och vi gar dessutom i samma klass, eftersom man ar indelad efter vart man ska sen.
Jag bor med en fran mexico och en fran tyskland, de har medvetet delat upp oss sa eftersom man ska trana pa engelska och inte bara prata sitt modersmal. Men det blir inte mycket babblande pa rummet inte. Au Pair skolan ar ett nerlagt universitet som ar ganska pampigt pa utsidan och ganska slitet pa insidan. Men det var tjocka madrasser, tradlost internet och varma duschar sa jag klagar inte!
Idag i skolan har vi pratat en massa om sakerhet, sjukdomar och sa lite tips om vad man kan laga for mat till barnen. Maten ar inte det godaste jag atit, "flingorna" vid frukosten ser typ ut som godis, alldeles illgrona och rosa, dem holl jag mig langt bort ifran.. Salladsbordet raddade mig, det var jattebra!
Jag har fatt en valkomstpresent fran familjen med lite godis och en I <3 NY troja, de betalade dessutom den guidade touren till NYC pa torsdag sa dar sparade man $50, tack for det!
Det sista vi gjorde pa skoldagen var att pyssla lite och sen hade vi internationell sing a long dar alla lander skulle sjunga en barnsang med tillhorande dans till, infor typ 100 pers pa en jattestor scen. Vi sjong "i ett hus vid skogens slut", usch pinsamt. Da skulle man ha varit tysk alltsa, de ar typ 50 st sa dar hade man ju latt kunnat smita in och gomma sig nagonstans i mangden. Och de fran sydafrika som bara var tre stycken, de rev av varsta dansen och allting, haha, de skamdes minsann inte!
Nej nu far det racka for idag, jag ska ga och ta mig en lang varm dusch och sen bara lagga mig och norda med min bok.
Jag ar sa glad att vara har och jag hoppas att ni har det bra dar hemma ocksa. Jag tanker pa er!
Och glom inte att KOMMENTERA!
Jag ska dra allting lite kort.
Resan gick skitbra, lite jobbigt var det allt att ga upp kl 4 pa morgonen, det vet alla som kanner mig och hur morgontrott jag ar, men jag var inte ett dugg ledsen och det kandes bara roligt att vinka av alla och antligen fa ge sig ivag. Jag traffade tre andra svenskar pa arlanda och vi hade sallskap till london (eller sallskap och sallskap, jag slocknade som en klubbad sal innan vi lyfte och vaknade nar vi landade). I london blev det lite trubbel for en av oss (inte mig TACK GUD, jag hade seriost inte overlevt att bli strandad i london helt ensam en gang till) sa det var bara tre av oss som akte vidare till NY. Jag sov typ hela den resan ocksa och sen blev vi upphamtade av en skitskon chauffor som glatt tog vara vaskor och sen rattade ivag till long island med varsta the vioce musiken pa, som han sa nar vi beromde valet av musik, "its only for you guys!"
Sen kom vi fram och traffade Alexandra som kommer fran goteborg och typ sager "det var la bra" och "tjotar" hela tiden. Haha! I love it, en akta go goteborgare!
Hon ska ocksa till San Fransisco sa vi ska ha sallis och vi gar dessutom i samma klass, eftersom man ar indelad efter vart man ska sen.
Jag bor med en fran mexico och en fran tyskland, de har medvetet delat upp oss sa eftersom man ska trana pa engelska och inte bara prata sitt modersmal. Men det blir inte mycket babblande pa rummet inte. Au Pair skolan ar ett nerlagt universitet som ar ganska pampigt pa utsidan och ganska slitet pa insidan. Men det var tjocka madrasser, tradlost internet och varma duschar sa jag klagar inte!
Idag i skolan har vi pratat en massa om sakerhet, sjukdomar och sa lite tips om vad man kan laga for mat till barnen. Maten ar inte det godaste jag atit, "flingorna" vid frukosten ser typ ut som godis, alldeles illgrona och rosa, dem holl jag mig langt bort ifran.. Salladsbordet raddade mig, det var jattebra!
Jag har fatt en valkomstpresent fran familjen med lite godis och en I <3 NY troja, de betalade dessutom den guidade touren till NYC pa torsdag sa dar sparade man $50, tack for det!
Det sista vi gjorde pa skoldagen var att pyssla lite och sen hade vi internationell sing a long dar alla lander skulle sjunga en barnsang med tillhorande dans till, infor typ 100 pers pa en jattestor scen. Vi sjong "i ett hus vid skogens slut", usch pinsamt. Da skulle man ha varit tysk alltsa, de ar typ 50 st sa dar hade man ju latt kunnat smita in och gomma sig nagonstans i mangden. Och de fran sydafrika som bara var tre stycken, de rev av varsta dansen och allting, haha, de skamdes minsann inte!
Nej nu far det racka for idag, jag ska ga och ta mig en lang varm dusch och sen bara lagga mig och norda med min bok.
Jag ar sa glad att vara har och jag hoppas att ni har det bra dar hemma ocksa. Jag tanker pa er!
Och glom inte att KOMMENTERA!
taking bets that the sun won't rise
Seriöst - SNÖ i slutet av april? Why, god, why?! Äh, jag borde inte vara så upprörd, en annan flyger ju till sunny california om fyra dagar!
Alltså något fel är det med mig som inte börjat packa. När ska det bli av liksom? Söndag kväll? Det är som att jag inte kan få in i min skalle att jag verkligen ska åka om fyra dagar. Jag är inte nervös, har inga funderingar om resan, packar inte, har inte köpt alla presenter till familjen. Vad är det för fel med mig?
Alltså något fel är det med mig som inte börjat packa. När ska det bli av liksom? Söndag kväll? Det är som att jag inte kan få in i min skalle att jag verkligen ska åka om fyra dagar. Jag är inte nervös, har inga funderingar om resan, packar inte, har inte köpt alla presenter till familjen. Vad är det för fel med mig?
when you come back, I won't be here
Det är som att jag aldrig känner mig pigg längre, herregud. Sover ju halva dagen utan att vakna. Jag borde träna. Men jag får väl ta tag i det där sen.
Idag fick jag i alla fall rätt mycket gjort, jag och lillis simmade med pappa i en timme, jag var en sväng i centrum för att leta efter necessär som jag inte hittade, dock köpte jag ett wienerbröd till pappis som muta för att hjälpa mig med deklarationen. Det funkade som smort och allt är nu uträknat och påskrivet och jag sitter och chillar med massa bsb musik.
Så var emma här en liten stund, kanske sista gången man ser henne nu på ett år. Jag kommer sakna min porris så himla mycket. Du betyder så mycket för mig så du anar inte. Du är min bästa buddy forever and ever!
Igår var det förberedelsemöte med cc, typ som ett onlinemöte med chat för att prata om saker och ting som kan bli påfrestande under året. Typ kulturkrock, problem med familjen, saker att hitta på med barnen mm. Jag tycker verkligen cc är bra på att förbereda oss inför avresa, nästan lite väl mycket! Jag kanske är avtrubbad efter att ha flyttat fram och tillbaka och rest kors och tvärs ensam i världen, men de andra på mötet hade massor av frågor och funderingar så det verkade uppskattat.
Jag har fortfarande inte resfeber, packpanik, ångest eller någon form av ånger och "jag vill stanna hemma istället" - känsla. Har jag kanske äntligen blivit vuxen nu?
Idag fick jag i alla fall rätt mycket gjort, jag och lillis simmade med pappa i en timme, jag var en sväng i centrum för att leta efter necessär som jag inte hittade, dock köpte jag ett wienerbröd till pappis som muta för att hjälpa mig med deklarationen. Det funkade som smort och allt är nu uträknat och påskrivet och jag sitter och chillar med massa bsb musik.
Så var emma här en liten stund, kanske sista gången man ser henne nu på ett år. Jag kommer sakna min porris så himla mycket. Du betyder så mycket för mig så du anar inte. Du är min bästa buddy forever and ever!
Igår var det förberedelsemöte med cc, typ som ett onlinemöte med chat för att prata om saker och ting som kan bli påfrestande under året. Typ kulturkrock, problem med familjen, saker att hitta på med barnen mm. Jag tycker verkligen cc är bra på att förbereda oss inför avresa, nästan lite väl mycket! Jag kanske är avtrubbad efter att ha flyttat fram och tillbaka och rest kors och tvärs ensam i världen, men de andra på mötet hade massor av frågor och funderingar så det verkade uppskattat.
Jag har fortfarande inte resfeber, packpanik, ångest eller någon form av ånger och "jag vill stanna hemma istället" - känsla. Har jag kanske äntligen blivit vuxen nu?
älskade bsb
Är det något som är ännu mer jag än winnerbäck så är det bsb. Älskade backstreet boys som jag dyrkade under hela min uppväxt, från det att jag började lyssna på musik över huvud taget till att.. ja, till att jag sitter här 20 år gammal, med en ny dator men gammal musik och upplever allt igen. Det är sån nostalgiresa tillbaka, hela min barndom trillar över mig och det bär med sig så mycket minnen. Jag minns när vi dansade runt hemma hos ter i jeanettes säng till "backstreet back". Jag minns när vi hade mimtävlingar till get down på disco. Jag minns att jag avgudade nick och att min kusin älskade kevin. Jag minns att hon ringde helt galen efter en konsert när hon hade stått längst fram och vid ett tillfälle nuddat honom. Jag minns när jag för första gången fick se dem live i globen och sandra sa "Tove, ta riktigt djupa andetag, för nu andas vi samma luft som backstreet boys!" Jag minns att jag och jenny brukade smyga in i hennes 7 år äldre systers rum som var totalt tapetserat av affischer med dem, och vi med enorm respekt brukade stå och beundra nicks använda handduk som han torkat svett med och kastat ut i publiken. Som helena hade fångat och lagt i en riktig glasmonter.
Och videon är ju helt fantastisk. Dansen, håret, skjortorna. Herregud. Tänk att jag har blivit tillräckligt gammal för att känna nostalgi.
Jag har blivit 20 år gammal men egentligen har ingenting förändrats. Jag sitter här och sjunger med till vartenda ord utan att ens tänka på det.
Backstreet boys är för evigt helt enkelt. Never gone.
bilder från google.
asså.. MYS?
Efter att ha läst ett antal bloggar börjar jag bli en aning trött på det frekventa användandet av ordet MYS! Alltid med stora bokstäver och ett utropstecken efter. Typ: "Idag har jag och in pojk/flickvän haft en riktig hemmakväll med film och godis. MYS!" (Emma, det gick bra så länge det bara var du som skrev det men nu är du inte ensam om det längre, haha.)
Jag fattar inte vad grejen är och jag fattar egentligen inte riktigt heller jag stör mig. Men MYS! Varför med stora bokstäver? Varför med utropstecken? Varför inte bara säga mysigt? Varför?
Sing for the laugh, sing for the tears
Asså vad har solen för problem? Den lyser först som själva sjutton och man håller på att bli bländad här inne. Så jag släpade ut en femtiokilos tung solstol ut ur förrådet och tvärs över gräsmattan, sätter mig tillrätta med en tidning och bereder mig på en saftig bränna.. och den går i moln. Bara sådär! Så för att inte frysa ihjäl pallrade jag mig in igen bara för att när jag direkt lagt mig tillrätta med min tidning återigen bli bländad av strålande sol! Skam den som ger upp tänkte jag och gick ut igen, bara för att IGEN få tre sekunders sol innan det blir genommulet.
Nu har solen fått sina chanser och bränt dem. Jag sitter nu inomhus och lyssnar på aerosmith och dricker ett glas juice och surar.
Nu har solen fått sina chanser och bränt dem. Jag sitter nu inomhus och lyssnar på aerosmith och dricker ett glas juice och surar.
I know I promised you forever
Jaha, så var det fredag och solen lyser inte. Det är tio dagar tills jag åker men det sjunker liksom inte in. Jag försöker rensa och städa ur mitt rum, men det går inget vidare. Det är svårt att tänka sig att jag inte kommer ha någonstans att bo när jag kommer hem från usa. Men så har det egenligen känts ända sen jag kom hem från danmark. Det ska bli så underbart skönt att komma till ro någonstans, att känna sig hemma. Att ha mitt eget. Det återstår att se var jag hamnar.
Efter att ha lagt in all min gamla musik på datorn har jag fastnat för backstreet boys igen, herregud, vad mycket minnen. Man tröttnar liksom aldrig.
Och varför fortsätter jag drömma om dig på nätterna?!
Efter att ha lagt in all min gamla musik på datorn har jag fastnat för backstreet boys igen, herregud, vad mycket minnen. Man tröttnar liksom aldrig.
Och varför fortsätter jag drömma om dig på nätterna?!
If you never try, then you'll never know
Jisses vad Speed of sound påminner mig om tiden strax innan danmark. Det är sommaren 06 och ett rus av alla känslor all over again.
Har jag växt sen dess?
Har jag växt sen dess?
nobody said it was easy
Solen sken typ hela dagen och jag åt lunch med mamma och fikade med farmor efter ett besök hos svenska frimärksstyrelsen (fråga inte mig). Och nu är natten här alldeles strax och jag sitter och lyssnar på coldplay och knattrar med hjärtat i halsgropen och det där nervösa pirret i magen. Det liksom sticker till lite då och då, jag kan inte komma till ro och det spritter i benen. Egentligen skulle jag väl behöva ge mig ut på stockholms gator och göra mig av med lite energi men herregud hur skulle det se ut?
Jag vet inte om det är något som saknas eller något som det finns för mycket av. Eller om jag bara är knäpp.
Jag tror jag har för mycket rastlöshet och saknar någon som jag kan luta axeln mot och som orkar lyssna på allt som bubblar här inne.
Jag vet inte om det är något som saknas eller något som det finns för mycket av. Eller om jag bara är knäpp.
Jag tror jag har för mycket rastlöshet och saknar någon som jag kan luta axeln mot och som orkar lyssna på allt som bubblar här inne.
and I love it baby!
Jag är numera stolt ägare till en vit sony vaio och jag älskar den! Jag har nyss kommit hem från amerikanska ambassaden, det kändes som en liten förhandstitt på själva usa och det är nu bara två veckor tills jag åker. Solen lyser och jag har panikblandad glädje. Herre-gud.
off you go
Jag gjorde lite nyttigheter till sist, fyllde i alla visumpapper och någon slags förberedelsebok från CC. Man skulle kryssa i massa påståenden, typ "Är det okej att lämna barnet i bilen ensam när man går in i en affär?" Kryssa i "always", "sometimes" eller "never". Ja jag säger då det..
En av våra fiskar är så sjukt gravid att hon håller på att spricka. Buken är så uppsvälld och utdragen att man ser de små fiskbebisarna inne i magen! Till och med pappa såg med glasögonen på. Jag vill inte missa förlossningen men sjuk skulle man ju vara om man satt framför akvariet och glodde hela natten.
Imorgon ska vi på trädgårdsmässan i älvsjö och jag sitter just och funderar på vad jag har gett mig in på.
Näe, om man skulle ta och sova en skvätt, som babsen sa.
Jag saknar sommaren 06 och oss.
En av våra fiskar är så sjukt gravid att hon håller på att spricka. Buken är så uppsvälld och utdragen att man ser de små fiskbebisarna inne i magen! Till och med pappa såg med glasögonen på. Jag vill inte missa förlossningen men sjuk skulle man ju vara om man satt framför akvariet och glodde hela natten.
Imorgon ska vi på trädgårdsmässan i älvsjö och jag sitter just och funderar på vad jag har gett mig in på.
Näe, om man skulle ta och sova en skvätt, som babsen sa.
Jag saknar sommaren 06 och oss.
mindre än tre veckor
Då var vi hemma från skåne igen och trots att solen inte sken så mycket så hann vi med det vi skulle. Träffa släktingar, andas salt luft, promenera längs stranden, slappna av och läsa gamla böcker framför brasan.
Nu är det riktigt nära till avfärd och jag har ångest angående visumpapprena. Det är så himla mycket att fylla i på alla möjliga olika sätt och jag är rädd att det blir fel och de kommer kasta ut mig ur ambassaden på måndag.
Men äh, det ska nog gå bra till slut. Det brukar ju göra det.
Jag borde ta mig i kragen och få saker och ting gjort. Så fort hells kitchen är slut ska jag göra något nyttigt. Lovar.
Nu är det riktigt nära till avfärd och jag har ångest angående visumpapprena. Det är så himla mycket att fylla i på alla möjliga olika sätt och jag är rädd att det blir fel och de kommer kasta ut mig ur ambassaden på måndag.
Men äh, det ska nog gå bra till slut. Det brukar ju göra det.
Jag borde ta mig i kragen och få saker och ting gjort. Så fort hells kitchen är slut ska jag göra något nyttigt. Lovar.
off to skåne
Det är typ tre och en halv vecka nu och den första slängen av resfeber har drabbat mig. Jag har köpt en ascool resväska och en dator som jag ännu inte har öppnat. Av beslutsångest. Jag måste skärpa till mig.
Men det känns som att jag lämnar mitt liv bakom mig för att sen aldrig få tillbaka det.
Är hos farmor och ser drömmen om italien på tv4 play. Imorgon drar vi till skåne och firar påsk och tar det lugnt. Det ska bli skönt. Jag längtar efter havet och stranden och salta vindar. Så jag tar en paus från usa-tankar och respanik och återkommer på tisdag.
Ha en härlig påsk!
Men det känns som att jag lämnar mitt liv bakom mig för att sen aldrig få tillbaka det.
Är hos farmor och ser drömmen om italien på tv4 play. Imorgon drar vi till skåne och firar påsk och tar det lugnt. Det ska bli skönt. Jag längtar efter havet och stranden och salta vindar. Så jag tar en paus från usa-tankar och respanik och återkommer på tisdag.
Ha en härlig påsk!